Projektet VIMLA – Vatten och människan i landskapet bjöd in till fältträff i Laihela en solig eftermiddag i september. Skogsbruk och vattenskydd var temat under fältträffen som lockat ett tjugotal personer ut till projektets demo-område i Jokikylä. Träffen inleddes med kaffe och smörgås medan Tapio Kurkikangas från Finlands skogscentral berättade om planeringen av naturvårdsprojektet som genomförts på området. Projektkoordinator Anna Bonde från NTM-centralen i Södra Österbotten presenterade VIMLA-projektet och sen var det dags att vandra iväg till det första besöksobjektet.

Naturvårdsprojektet som genomförts som en del av VIMLA-projektet omfattar ett område på 118 km² i de södra delarna av Toby å-Laihela å.  Sammanlagt elva bottendammar, två våtmarker och stenläggningar har planerats tillsammans med markägarna och byggts under försommaren. Det första besöksobjektet, som Tapio presenterade för deltagarna på fältträffen, var ett närliggande skogsdike där tre bottendammar byggts efter varandra. Dammarna byggs ofta på områden med erosionsrisk för att stabilisera flödet. Därefter förflyttade sig deltagarna till en våtmark som också är en del av naturvårdsprojektet. Våtmarken hade byggts på ett gammalt åkerskifte som inte längre används för åkerodling. Våtmarker är områden som kontinuerligt är under vatten och som fångar upp fast substans och näringsämnen eftersom vattenströmningen stannar av nästan helt. Åtgärderna inom naturvårdsprojekt genomförs med Kemera-finansiering och är kostnadsfria för markägarna.

Fältträffen bjöd på intressanta diskussioner och informationsutbyte mellan deltagarna. Målsättningen med VIMLA-projektet är att uppmärksamma goda vattenskyddsåtgärder och väcka intresset för att ta hand om miljön inom målgrupperna. På Finlands skogscentral webbsida presenteras naturvårdsprojekt www.metsakeskus.fi/sv/naturvard. En lista över aktuella naturvårdsprojekt (på finska) www.metsakeskus.fi/luonnonhoitohankkeet.

Kom med oss på söndag 1.10 och bekanta er med skogen, småvatten och vattennaturen med sakkunniga som guider. Under dagen kan de som vill bl.a. kika under ytan med vattenkikare och förundras över vattnets djur och växter.

Plats: Sommarö fort, Södra Vallgrund, Finland

Tid: söndag 1.10.2017 kl. 12-15

Mer information: VIMLA NATURDAG 1 okt 2017 (pdf, 106 kb)

SGU och GTK fortsätter sin markkartering inom VIMLA:s modellområden i Sverige och Finland. Målet är att få en bra bild av var de sura sulfatjordarna finns och sedan med hjälp av datamodeller skapa riskkartor över sura sulfatjordsförekomster.

I Västerbotten kommer SGU att ta prover inom Hertsångersälvens avrinningsområde under vecka 22, samt senare i augusti-september. SGU:s närvaro i området kan skapa funderingar och i vissa fall misstänksamhet bland boende i området. Därför försöker vi på olika sätt komma i kontakt med markägare och brukare i samband med provtagningar.

För att veta var SGU:s provtagning kommer att ske lägger vi här ut en karta över SGU:s planerade provtagningspunkter. Klicka här för en direktlänk eller hitta kartan under fliken ”Dokument”. Provtagningspunkterna kan komma att justeras om t ex betande djur eller groende grödor förekommer.

För mer information om provtagningen, kontakta:

Gustav Sohlenius, gustav.sohlenius@sgu.se, 018-179276

Den 3 maj bjöd VIMLA in markägare inom Hertsångersälvens avrinningsområde till en kvällsträff på temat ”Lär känna Hertsångersälven” och hela 57 deltagare klämde sig in i Stenfors gårds mysiga lokaler i Ånäset. Enormt roligt med så många intresserade och engagerade markägare i bygden!

 

Tobias Eriksson, Länsstyrelsen Västerbotten hälsade alla välkomna och informerade om projektet VIMLA och varför det är viktigt med ett samarbete med Österbotten om sura sulfatjordsfrågor och små kustvatten. Vikten av att se ett vattendrag ur ett avrinningsområdesperspektiv lyftes. Hur marken och skogen runt vattendragen används är avgörande för hur vattnet mår.

Sedan lyftes begreppet ekosystemtjänster; vad det är och varför det är bra att känna till vilka nyttor och värden som ekosystem levererar inom ett avrinningsområde. Hur olika tjänster påverkar varandra och hur ekosystemtjänster kan vara användbara i t ex områdesplanering.

Gustav Sohlenius (SGU) berättade om hur sura sulfatjordar bildas, var de förekommer och på vilket sätt dessa jordar kan påverka miljön. Dessutom informerades om hur SGU går till väga för att undersöka dessa jordar. Förra året undersökte SGU förekomster av sura sulfatjordar i Hertångersälvens avrinningsområde, där Ånäset ligger. Flera markägare uppmärksammade då att provtagning utfördes på deras mark, och flera hade önskat att de fått information om provtagningen innan den utfördes. Under årets fältarbete kommer SGU se till att bättre informera om sitt arbete.

 

Efter detta presenterade länsstyrelsen en ”virtuell vandring” längs vattendraget för att visa på vattendragets status när det gäller kemi och ekologi. Kärnområden för sura sulfatjordspåverkae vattendrag pekades ut. Dessutom visade vi på de provfisken som har gjorts inom avrinningsområdet. Sammantaget är bilden lite dyster i de nedre delarna av avrinningsområdet, men det finns tecken på förbättringar bland annat när det gäller lekfiskvandring. I de övre delarna med låg sura sulfatjordspåverkan är läget betydligt bättre med väl fungerande stationära öringbestånd.

Vad kan vi då göra för att vattendraget ska må bättre? Tobias på länsstyrelsen och Lars Berggren på Skogsstyrelsen berättade dels generellt vilka möjliga förbättringsåtgärder som finns och dels om hur projektdeltagarna jobbar för att förbättra vattenkvaliteten i jord- och skogsbruksmark. Bland annat gör länsstyrelsen en pilotåtgärd i Bygdeå där en dränerad våtmark blötläggs för att förbättra vattenkemin. Skogsstyrelsen berättade om arbetet med sitt demoområde för skyddsdikning och dikesrensning.

Fältsäsongen har inletts inom VIMLA-projektet. De första vattenprovtagningarna har gjorts på Söderfjärdens försöksfält där grundvattnet börjat röra på sig. Här en bild från automatstationen som mäter flödet från skiftet med traditionell dränering (ehp-data.com):

Under sommaren kommer kartläggningen av sura sulfatjordar att kompletteras med nya områden. Annat som är aktuellt under fältsäsongen är komplettering av naturvärdeskarteringar, gödslingstester, förverkligande av modellåtgärder och tolkning av data. Inom projektet planeras också fältträffar, work shopar och deltagande i mässor.

 

 

VIMLA bjöd jordbrukare och landsbygdssekreterare på en eftermiddagsutfärd till en våtmark i Seinäjoki. Syftet med besöket var att få konkreta tips och råd om hur man anlägger en våtmark. Markägaren hade själv planerat och anlagt den här våtmarken som betas av får och finns strax intill släktgården. Våtmarksplanerare Juha Siekkinen från Kosteikkomaailma ansåg att området var bra planerat med lagom av öppet vatten och vattenväxtligen för att skapa en mångformig våtmark.

På hemresan konstaterade vi att det egentligen inte är så svårt, som många kanske tror, att anlägga en våtmark. VIMLA-projektet stöder anläggande av våtmark inom jordbruket i Laihela- och Korsholmområdet.

Det finns en översiktsplan för våtmarker och skyddszoner i Laihela som pulbicerades 2015. Planen är på finska och finns här.

 

Projektpersonal, jordbrukare och skogsägare från Sverige och Finland samlades till en gemensam fältträff i Finland på torsdagen den 6 oktober. Dagen inleddes med presentationer på Campus Kungsgården och efter lunch for deltagarna ut till projektens försöksfält på Söderfjärden. Deltagarna hann också besöka ett skogsdikningsområde i Rimal och Precikems försöksfält på Risöfladan.

Deltagarna fick sig en stor dos information om sura sulfatjordar, samtidigt som miljöhänsyn inom jord- och skogsbruk i Finland och Sverige diskuterades. Responsen från deltagarna var positiv och många ser redan fram emot nästa fältträff som ordnas i Sverige!

Program och presentationer kan laddas ner här:

• Program (pdf, 44 kb)
• Sura sulfatjordar Mats Åström (pdf, 11 600 kb)
• Skogscentralen och skogsdikning Nina Jungell (pdf, 3 600 kb)
• Skogscentralen och kemera Martin Sjölind (pdf, 700 kb)

Länkar till broschyrer om skogsvård och sura sulfatjordar finns här:

• Skogsvård på sura sulfatjordar
• Metsänhoito happamilla sulfaattimailla
• Iståndsättningsdikning av skogsmark i områden med sura sulfatjordar
• Metsien kunnostusojitus happamien sulfaattimaiden esiintymisalueella

Vimla ordnar en fältträff i Vasa och Korsholm 6.10 2016. På plats finns fackmän från skogs- och jordbrukssidan samt geologer, både från Sverige och Finland. Bland de svenska gästerna finns representanter från bland annat Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Norra skogsägarna och Lantbrukarnas riksförbund. Även skogsägare och jordbrukare från båda sidor Kvarken är varmt välkomna att delta!

Under dagen samlas vi kring teman som hänsyn till vatten och sura sulfatjordar. Vi utbyter tankar och erfarenheter både inomhus och i terräng. Vi lär oss mera om varandra, och av varandra. Evenemanget är kostnadsfritt.

 

För mera information kontakta:

Anna Bonde NTM-centralen i Södra Österbotten, tfn + 358 400 320 628, anna.bonde(at)ely-keskus.fi
Nina Jungell på Finlands skogscentral, tel +358 40 53 21 165, nina.jungell(at)metsakeskus.fi
Tobias Eriksson på Länsstyrelsen Västerbotten, tel + 46 70 651 58 66, tobias.eriksson(at)lansstyrelsen.se
Lars Berggren på Skogsstyrelsen, tel. + 46 933 39764, lars.berggren(at)skogsstyrelsen.se

Inbjudan i pdf: Inbjudan till EC dag 21 september

Vimla deltog på mässan/mötesplatsen Grönt Expo i Ånäset 20-21 augusti. Marknaden riktades mot allmänheten med fokus på lokala produkter, jordbruksmaskiner, samt information om gröna näringar och landsbygdsfrågor. Vimla delade tält med projektet Greppa näringen, ett projekt inom landsbygsprogrammet. Besökarna fick information om projektet och deltog i diskussioner om sura sulfatjordar. Vimlas projektpersonal förevisade jordprofil från sur sulfatjord och pH-mätning.