I maj installerades den automatisk reglerdammen i Nackdiket nedanför VIMLAs försöksfält på Söderfjärden. Dammen går under arbetsnamnet SB Dam och syftet med kontruktionen är att hålla kvar vatten i diket under sommaren.
Enligt konstruktören är dylika konstruktioner effektivast på flacka områden då man får med ett stort påverkansområde. Reglerdammen som drivs med solenergi, är utvecklad i ett samarbete mellan VIMLA, Pro Agria, Stödsftiftelsen för Täckdikning, KaivoTuote och När-Motor.
VIMLA-projektet avslutades med många intressanta föreläsningar på projektets andra slutseminarium, som hölls i Vasa 11-12 april. Deltagare från Sverige och Finland samlades för att lyssna till vad som åstadkommits sen projektet startade i november 2015.
Mycket har gjorts under de två fältsäsonger som projektet i praktiken varit verksamt. En massa ny kunskap har samlats om sura sulfatjordar i Västerbotten och Österbotten. Dessutom har flera åtgärder för att förbättra miljötillståndet och hydrologin i modellområdena förverkligats. Presentationerna finns här på vimlavatten.org > Dokument.
Öppningsanförandet hölls av riksdagsledamot Mats Nylund som är väl insatt i problematiken kring sura sulfatjordar och han konstaterade att vi idag vet att Finland har de största förekomsterna av sura sulfatjordar i Finland. Han nämnde också vad som gjorts på nationell nivå och inom jordbruket för att minska problemen. Problemet med sura sulfatjordar är inte så enkelt att lösa så att vi hux flux hittar en formel och problemet försvinner, men Nylund påpekade att det är viktigt att fortsätta jobba. Dialogen mellan forskning och producentkår är fortsättningsvis central, liksom vattenvården och tillräcklig finansiering för kartläggning.
En väsentlig del i projektet har också varit att sprida kunskapen om vad som påverkar miljön i små kustmynnande vattendrag. Projektet har arrangerat work shopar, fältträffar och möten där man tillsammans med markägare och aktörer inom bl.a. jord- och skogsbruk diskuterat frågorna. Projektet kan sammanfattas i en förvaltningsmodell som finns skissad här Poster förvaltningsmodell vimla Toby å (pdf) och här Poster förvaltningsmodell vimla Hertsångerälven (pdf)
Projektet VIMLA – Vatten och människan i landskapet – börjar gå mot sitt slut, men vi vill ta chansen att ordna en sista träff riktat till aktiva inom jordbruk i Västerbotten. Denna gång med fokus på dränering i områden med sura sulfatjordar. Träffen är i den 28 april i Sikeå, Robertsfors. Mer info finns i länken
Den 15 mars höll VIMLA sitt första av två slutseminarium. Det blev en heldag med intressanta föreläsningar och givande diskussioner.
Ca 30 personer deltog på seminariet som hölls i Sikeå, Robertsfors kommun, 5 mil norr om Umeå. Ett par mil norr om Sikeå mynnar Hertsångersälven där många av projektets aktiviteter ägt rum. Flera av seminariets presentationer handlade också om Hertsångersälvens avrinningsområde och om det kunskapsunderlag som vi i projektet tagit fram.
Med hjälp av Anton Boman från GTK, Gustav Sohlenius och Marina Becher från SGU, Jan Åberg från Länsstyrelsen Västerbotten och Mats Åström från Linnéuniversitetet fick vi följa på en resa i sura sulfatjordars spår från mark till vattendrag och till mynningen i havet. Dessutom fick vi genom Jan en historisk resa i Hertsångersälvens och dess bygds utveckling.
Skogsstyrelsen har jobbat med drönarflygning och hur sådana kan bland annat användas för analys av skoglig hänsyn vid vattendrag i samband med avverkning. Ellinor Lindmark och Ragna Lestander presenterade hur denna metod kan fungera som ett komplement till inventering till fots.
Slutligen presenterades det åtgärdsarbete som gjorts inom VIMLA. Lars Berggren och Mikael Sandberg redogjorde för det demonstrationsområde för dikning och dikesrensning som har skapats på Holmens mark i Robertsfors och som blev ett spännande och lyckat exempel på gränsöverskridande samverkan och kompetensutveckling mellan Väster- och Österbotten.
Tobias Eriksson berättade om den blötläggning av dränerad mark i Bygdeå, som Länsstyrelsen Västerbotten jobbat med som pilotåtgärd i projektet. Skapandet av en våtmark kan vara en lång och krånglig resa, men den är också väldigt lärorik och spännande!
Vi vill ni läsa mer om slutseminariet? Föreläsningarna från dagen finns nu här på hemsidan under fliken ”Dokument”.
Jan Åberg visar en 1700-talsskiss över den numera sänkta sjön Klintsjön i Hertsångers-älvens avrinningsområde. Foto: Anna Bonde
VIMLA-hanke kutsuu loppuseminaariin 11-12 huhtikuuta Vaasassa
Kutsu VIMLAn loppuseminaariin Vaasa huhtikuu 2018
Ohjelma VIMLA loppuseminaari 11_12 huhtikuuta Vaasa
Ilmoittautuminen viimeistään 3.4. Lisää tietoa antaa Anna Bonde (anna.bonde (at) ely-keskus.fi, puh. 0295 027 777).
Projektet VIMLA bjuder in till slutseminarium i Vasa 11-12 april
Inbjudan till VIMLA slutseminarium Vasa april 2018
Program VIMLA slutseminarium 11_12 april Vasa
Anmälan senast 3.4. Kontakta Anna Bonde (anna.bonde (at) ely-keskus.fi, tel. 0295 027 777) för tilläggsuppgifter.
Projektet VIMLA – Vatten och människan i landskapet – börjar gå mot sitt slut och nu vill vi visa upp vad vi har åstadkommit under dessa ca 2 år. Därför bjuder vi in till en avslutningsträff, med fokus på Hertsångersälven, gränsöverskridande samarbete och intressanta diskussioner. Välkommen!
Tid: 15 mars kl. 9:00 – 15:00
Lokal: Spiran i Sikeå, Robertsfors. Vägbeskrivning här.
Lunch: Ingår
Dagen kommer att innehålla ett flertal föreläsningar:
Anmälan senast torsdag den 8 mars till:
tobias.eriksson@lansstyrelsen.se; Tel: 010-225 43 71.
lars.berggren@skogsstyrelsen.se; Tel: 0933-397 64
Meddela även behov av särskild kost!
Onsdagen den 22.11 ordnades en workshop i Robertsfors kring temat skogsdikesrensning, vattenvård och produktionen satt i relation till övriga ekosystemtjänster. Presentationer hölls på förmiddagen av deltagare från både Finland och Sverige. Efter att presentationerna och den rikliga trakteringen avklarats fortsatte programmet med en utedel. Presentationerna finns på sidan Dokument.
I terrängen förevisades de vattenskyddsmetoder som används i Finland. Thomas Åhman från Skogsvårdsföreningen Österbotten och Karl-Gustav Lindh (grävmaskinsentreprenör) hade under veckan varit med och gett råd kring planeringen och grävningen av vattenvårdskonstruktionerna. Vid tillfället var ett antal trösklar och en sedimenteringsbassäng anlagda. Konstruktionerna diskuterades i en gränsöverskridande diskussion där likheter och olikheter mellan de båda länderna togs upp.
Sjätteklassister fick prova på att rena simulerat skogsdikningsvatten då VIMLA-projektet deltog i Finlands skogscentrals evenemang på Vasa torg 14.11. Vi berättade också om sura sulfatjordar och barnen fick mäta pH-värdet på en jordprofil. Bäst av allt var ändå bävern.
IMLA-hanke, Vesi ja ihminen maisemassa, kutsui kenttätapaamiseen Laihialle aurinkoisena syyskuun iltapäivänä. Kenttätapaamisen teemana oli metsätalous ja vesiensuojelu, ja päivän ohjelmaan hankkeen demo-alueella Jokikylässä osallistui noin kaksikymmentä henkilöä. Tapaaminen aloitettiin Tapio Kurkikankaan esityksellä alueella tehdyn luonnonhoitohankkeen suunnittelusta. Hankekoordinaattori Anna Bonde Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksesta esitteli VIMLA-hankkeen, jonka jälkeen suunnattiin ensimmäiseen vierailukohteeseen.
VIMLA-hankkeen osana toteutettu luonnonhoitohanke käsittää 118 km2 suuruisen alueen Tuovilanjoen-Laihianjoen eteläosissa. Yhteistyössä maanomistajien kanssa on suunniteltu ja alkukesän aikana rakennettu yhteensä yksitoista pohjapatoa, kaksi kosteikkoa ja kivetyksiä. Ensimmäinen osallistujille esitelty vierailukohde oli lähellä sijaitseva metsäoja, johon oli rakennettu kolme peräkkäin sijaitsevaa pohjapatoa. Padot rakennetaan usein eroosioherkillä alueilla virtaaman vakaannuttamiseksi. Tämän jälkeen tutustuttiin kosteikkoon, joka on myös toteutettu osana luonnonhoitohanketta. Kosteikko oli rakennettu vanhan peltolohkon alueelle, jota ei enää käytetä peltoviljelyalueena. Kosteikko on kiintoaineita ja ravinteita keräävä ja jatkuvasti veden peitossa oleva alue, koska veden virtaus pysähtyy melkein kokonaan. Luonnonhoitohankkeen toimenpiteet toteutetaan Kemera-rahoituksella ja ne ovat maanomistajille maksuttomia.
Kenttätapaamisessa käytiin mielenkiintoisia keskusteluja, ja tiedonvaihto osallistujien kesken oli vilkasta. VIMLA-hankkeen tavoitteena on osoittaa hyviä vesiensuojelutoimenpiteitä ja herättää kohderyhmien kiinnostus ympäristön hoitoon. Suomen metsäkeskuksen verkkosivuilla esitetään ajankohtaisia luonnonhoitohankkeita www.metsakeskus.fi/luonnonhoitohankkeet.
VIMLA 