Work shop om skogsdikesrensning och vattenvård i Robertsfors

Onsdagen den 22.11 ordnades en workshop i Robertsfors kring temat skogsdikesrensning, vattenvård och produktionen satt i relation till övriga ekosystemtjänster. Presentationer hölls på förmiddagen av deltagare från både Finland och Sverige. Efter att presentationerna och den rikliga trakteringen avklarats fortsatte programmet med en utedel. Presentationerna finns på sidan Dokument.

I terrängen förevisades de vattenskyddsmetoder som används i Finland. Thomas Åhman från Skogsvårdsföreningen Österbotten och Karl-Gustav Lindh (grävmaskinsentreprenör) hade under veckan varit med och gett råd kring planeringen och grävningen av vattenvårdskonstruktionerna. Vid tillfället var ett antal trösklar och en sedimenteringsbassäng anlagda. Konstruktionerna diskuterades i en gränsöverskridande diskussion där likheter och olikheter mellan de båda länderna togs upp.

ThomasÅmanVidDamm_DSC3103AkeS

WP_20171122_13_33_27_Pro

Annonser

Metsätalouden kosteikot ja pohjapadot herättivät uteliaisuutta

IMLA-hanke, Vesi ja ihminen maisemassa, kutsui kenttätapaamiseen Laihialle aurinkoisena syyskuun iltapäivänä. Kenttätapaamisen teemana oli metsätalous ja vesiensuojelu, ja päivän ohjelmaan hankkeen demo-alueella Jokikylässä osallistui noin kaksikymmentä henkilöä. Tapaaminen aloitettiin Tapio Kurkikankaan esityksellä alueella tehdyn luonnonhoitohankkeen suunnittelusta. Hankekoordinaattori Anna Bonde Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksesta esitteli VIMLA-hankkeen, jonka jälkeen suunnattiin ensimmäiseen vierailukohteeseen.

VIMLA-hankkeen osana toteutettu luonnonhoitohanke käsittää 118 km2 suuruisen alueen Tuovilanjoen-Laihianjoen eteläosissa. Yhteistyössä maanomistajien kanssa on suunniteltu ja alkukesän aikana rakennettu yhteensä yksitoista pohjapatoa, kaksi kosteikkoa ja kivetyksiä. Ensimmäinen osallistujille esitelty vierailukohde oli lähellä sijaitseva metsäoja, johon oli rakennettu kolme peräkkäin sijaitsevaa pohjapatoa. Padot rakennetaan usein eroosioherkillä alueilla virtaaman vakaannuttamiseksi. Tämän jälkeen tutustuttiin kosteikkoon, joka on myös toteutettu osana luonnonhoitohanketta. Kosteikko oli rakennettu vanhan peltolohkon alueelle, jota ei enää käytetä peltoviljelyalueena. Kosteikko on kiintoaineita ja ravinteita keräävä ja jatkuvasti veden peitossa oleva alue, koska veden virtaus pysähtyy melkein kokonaan. Luonnonhoitohankkeen toimenpiteet toteutetaan Kemera-rahoituksella ja ne ovat maanomistajille maksuttomia.

Dsc_0094_ny

Kenttätapaamisessa käytiin mielenkiintoisia keskusteluja, ja tiedonvaihto osallistujien kesken oli vilkasta. VIMLA-hankkeen tavoitteena on osoittaa hyviä vesiensuojelutoimenpiteitä ja herättää kohderyhmien kiinnostus ympäristön hoitoon.  Suomen metsäkeskuksen verkkosivuilla esitetään ajankohtaisia luonnonhoitohankkeita www.metsakeskus.fi/luonnonhoitohankkeet.

Nyfikna på våtmarker och bottendammar inom skogsbruket

Projektet VIMLA – Vatten och människan i landskapet bjöd in till fältträff i Laihela en solig eftermiddag i september. Skogsbruk och vattenskydd var temat under fältträffen som lockat ett tjugotal personer ut till projektets demo-område i Jokikylä. Träffen inleddes med kaffe och smörgås medan Tapio Kurkikangas från Finlands skogscentral berättade om planeringen av naturvårdsprojektet som genomförts på området. Projektkoordinator Anna Bonde från NTM-centralen i Södra Österbotten presenterade VIMLA-projektet och sen var det dags att vandra iväg till det första besöksobjektet.

Naturvårdsprojektet som genomförts som en del av VIMLA-projektet omfattar ett område på 118 km2 i de södra delarna av Toby å-Laihela å.  Sammanlagt elva bottendammar, två våtmarker och stenläggningar har planerats tillsammans med markägarna och byggts under försommaren. Det första besöksobjektet, som Tapio presenterade för deltagarna på fältträffen, var ett närliggande skogsdike där tre bottendammar byggts efter varandra. Dammarna byggs ofta på områden med erosionsrisk för att stabilisera flödet. Därefter förflyttade sig deltagarna till en våtmark som också är en del av naturvårdsprojektet. Våtmarken hade byggts på ett gammalt åkerskifte som inte längre används för åkerodling. Våtmarker är områden som kontinuerligt är under vatten och som fångar upp fast substans och näringsämnen eftersom vattenströmningen stannar av nästan helt. Åtgärderna inom naturvårdsprojekt genomförs med Kemera-finansiering och är kostnadsfria för markägarna.

Dsc_0094_ny

Fältträffen bjöd på intressanta diskussioner och informationsutbyte mellan deltagarna. Målsättningen med VIMLA-projektet är att uppmärksamma goda vattenskyddsåtgärder och väcka intresset för att ta hand om miljön inom målgrupperna. På Finlands skogscentral webbsida presenteras naturvårdsprojekt www.metsakeskus.fi/sv/naturvard. En lista över aktuella naturvårdsprojekt (på finska) www.metsakeskus.fi/luonnonhoitohankkeet.

Vatten- och skogsnaturdag för hela familjen

Kom med oss på söndag 1.10 och bekanta er med skogen, småvatten och vattennaturen med sakkunniga som guider. Under dagen kan de som vill bl.a. kika under ytan med vattenkikare och förundras över vattnets djur och växter.

Plats: Sommarö fort, Södra Vallgrund, Finland

Tid: söndag 1.10.2017 kl. 12-15

Mer information: VIMLA NATURDAG 1 okt 2017 (pdf, 106 kb)

Karta över SGU:s fältarbete 2017

SGU och GTK fortsätter sin markkartering inom VIMLA:s modellområden i Sverige och Finland. Målet är att få en bra bild av var de sura sulfatjordarna finns och sedan med hjälp av datamodeller skapa riskkartor över sura sulfatjordsförekomster.

I Västerbotten kommer SGU att ta prover inom Hertsångersälvens avrinningsområde under vecka 22, samt senare i augusti-september. SGU:s närvaro i området kan skapa funderingar och i vissa fall misstänksamhet bland boende i området. Därför försöker vi på olika sätt komma i kontakt med markägare och brukare i samband med provtagningar.

För att veta var SGU:s provtagning kommer att ske lägger vi här ut en karta över SGU:s planerade provtagningspunkter. Klicka här för en direktlänk eller hitta kartan under fliken ”Dokument”. Provtagningspunkterna kan komma att justeras om t ex betande djur eller groende grödor förekommer.

För mer information om provtagningen, kontakta:

Gustav Sohlenius, gustav.sohlenius@sgu.se, 018-179276

Möte i Ånäset

Den 3 maj bjöd VIMLA in markägare inom Hertsångersälvens avrinningsområde till en kvällsträff på temat ”Lär känna Hertsångersälven” och hela 57 deltagare klämde sig in i Stenfors gårds mysiga lokaler i Ånäset. Enormt roligt med så många intresserade och engagerade markägare i bygden!

Ånäset 3 maj
Inbjudan till träffen i Ånäset

 

Tobias Eriksson, Länsstyrelsen Västerbotten hälsade alla välkomna och informerade om projektet VIMLA och varför det är viktigt med ett samarbete med Österbotten om sura sulfatjordsfrågor och små kustvatten. Vikten av att se ett vattendrag ur ett avrinningsområdesperspektiv lyftes. Hur marken och skogen runt vattendragen används är avgörande för hur vattnet mår.

Sedan lyftes begreppet ekosystemtjänster; vad det är och varför det är bra att känna till vilka nyttor och värden som ekosystem levererar inom ett avrinningsområde. Hur olika tjänster påverkar varandra och hur ekosystemtjänster kan vara användbara i t ex områdesplanering.

Gustav Sohlenius (SGU) berättade om hur sura sulfatjordar bildas, var de förekommer och på vilket sätt dessa jordar kan påverka miljön. Dessutom informerades om hur SGU går till väga för att undersöka dessa jordar. Förra året undersökte SGU förekomster av sura sulfatjordar i Hertångersälvens avrinningsområde, där Ånäset ligger. Flera markägare uppmärksammade då att provtagning utfördes på deras mark, och flera hade önskat att de fått information om provtagningen innan den utfördes. Under årets fältarbete kommer SGU se till att bättre informera om sitt arbete.

Provtagning i Ånäset
SGU karaktäriserar jordarna för att ta reda på om de utgörs av sura sulfatjordar. Bilden ovan visar provtagning i Ånäset.

 

Efter detta presenterade länsstyrelsen en ”virtuell vandring” längs vattendraget för att visa på vattendragets status när det gäller kemi och ekologi. Kärnområden för sura sulfatjordspåverkae vattendrag pekades ut. Dessutom visade vi på de provfisken som har gjorts inom avrinningsområdet. Sammantaget är bilden lite dyster i de nedre delarna av avrinningsområdet, men det finns tecken på förbättringar bland annat när det gäller lekfiskvandring. I de övre delarna med låg sura sulfatjordspåverkan är läget betydligt bättre med väl fungerande stationära öringbestånd.

Vad kan vi då göra för att vattendraget ska må bättre? Tobias på länsstyrelsen och Lars Berggren på Skogsstyrelsen berättade dels generellt vilka möjliga förbättringsåtgärder som finns och dels om hur projektdeltagarna jobbar för att förbättra vattenkvaliteten i jord- och skogsbruksmark. Bland annat gör länsstyrelsen en pilotåtgärd i Bygdeå där en dränerad våtmark blötläggs för att förbättra vattenkemin. Skogsstyrelsen berättade om arbetet med sitt demoområde för skyddsdikning och dikesrensning.

Fältsäsongen inledd

Fältsäsongen har inletts inom VIMLA-projektet. De första vattenprovtagningarna har gjorts på Söderfjärdens försöksfält där grundvattnet börjat röra på sig. Här en bild från automatstationen som mäter flödet från skiftet med traditionell dränering (ehp-data.com):

vatten_3_mars17

Under sommaren kommer kartläggningen av sura sulfatjordar att kompletteras med nya områden. Annat som är aktuellt under fältsäsongen är komplettering av naturvärdeskarteringar, gödslingstester, förverkligande av modellåtgärder och tolkning av data. Inom projektet planeras också fältträffar, work shopar och deltagande i mässor.

 

 

Fint våtmarksobjekt i Seinäjoki

VIMLA bjöd jordbrukare och landsbygdssekreterare på en eftermiddagsutfärd till en våtmark i Seinäjoki. Syftet med besöket var att få konkreta tips och råd om hur man anlägger en våtmark. Markägaren hade själv planerat och anlagt den här våtmarken som betas av får och finns strax intill släktgården. Våtmarksplanerare Juha Siekkinen från Kosteikkomaailma ansåg att området var bra planerat med lagom av öppet vatten och vattenväxtligen för att skapa en mångformig våtmark.

På hemresan konstaterade vi att det egentligen inte är så svårt, som många kanske tror, att anlägga en våtmark. VIMLA-projektet stöder anläggande av våtmark inom jordbruket i Laihela- och Korsholmområdet.

Det finns en översiktsplan för våtmarker och skyddszoner i Laihela som pulbicerades 2015. Planen är på finska och finns här.

 

Lyckad fältträff

Projektpersonal, jordbrukare och skogsägare från Sverige och Finland samlades till en gemensam fältträff i Finland på torsdagen den 6 oktober. Dagen inleddes med presentationer på Campus Kungsgården och efter lunch for deltagarna ut till projektens försöksfält på Söderfjärden. Deltagarna hann också besöka ett skogsdikningsområde i Rimal och Precikems försöksfält på Risöfladan.

Deltagarna fick sig en stor dos information om sura sulfatjordar, samtidigt som miljöhänsyn inom jord- och skogsbruk i Finland och Sverige diskuterades. Responsen från deltagarna var positiv och många ser redan fram emot nästa fältträff som ordnas i Sverige!

Program och presentationer kan laddas ner här:

Länkar till broschyrer om skogsvård och sura sulfatjordar finns här: