Reglerdammen är installerad

I maj installerades den automatisk reglerdammen i Nackdiket nedanför VIMLAs försöksfält på Söderfjärden. Dammen går under arbetsnamnet SB Dam och syftet med kontruktionen är att hålla kvar vatten i diket under sommaren.

Nackdiket

SB dam

Enligt konstruktören är dylika konstruktioner effektivast på flacka områden då man får med ett stort påverkansområde. Reglerdammen som drivs med solenergi, är utvecklad i ett samarbete mellan VIMLA, Pro Agria, Stödsftiftelsen för Täckdikning, KaivoTuote och När-Motor.

sb-dam-karta.jpg
Karta © ProAgria

 

Annonser

Slutseminariet i Vasa bjöd på intressanta föreläsningar

VIMLA-projektet avslutades med många intressanta föreläsningar på projektets andra slutseminarium, som hölls i Vasa 11-12 april. Deltagare från Sverige och Finland samlades för att lyssna till vad som åstadkommits sen projektet startade i november 2015.

Mycket har gjorts under de två fältsäsonger som projektet i praktiken varit verksamt. En massa ny kunskap har samlats om sura sulfatjordar i Västerbotten och Österbotten. Dessutom har flera åtgärder för att förbättra miljötillståndet och hydrologin i modellområdena förverkligats. Presentationerna finns här på vimlavatten.org > Dokument.

Öppningsanförandet hölls av riksdagsledamot Mats Nylund som är väl insatt i problematiken kring sura sulfatjordar och han konstaterade att vi idag vet att Finland har de största förekomsterna av sura sulfatjordar i Finland. Han nämnde också vad som gjorts på nationell nivå och inom jordbruket för att minska problemen. Problemet med sura sulfatjordar är inte så enkelt att lösa så att vi hux flux hittar en formel och problemet försvinner, men Nylund påpekade att det är viktigt att fortsätta jobba. Dialogen mellan forskning och producentkår är fortsättningsvis central, liksom vattenvården och tillräcklig finansiering för kartläggning.

En väsentlig del i projektet har också varit att sprida kunskapen om vad som påverkar miljön i små kustmynnande vattendrag. Projektet har arrangerat work shopar, fältträffar och möten där man tillsammans med markägare och aktörer inom bl.a. jord- och skogsbruk diskuterat frågorna. Projektet kan sammanfattas i en förvaltningsmodell som finns skissad här Poster förvaltningsmodell vimla Toby å (pdf) och här Poster förvaltningsmodell vimla Hertsångerälven (pdf)

Mats Nylund
Öppningstalet hölls av riksdagsledamot Mats Nylund
Mia N
Miriam Nystrand från Åbo Akademi presenterade resultat från försöksfälten på Söderfjärden
Olav
Slutseminariets moderator Olav Jern lotsade oss sakkunnigt genom programmet

Work shop om skogsdikesrensning och vattenvård i Robertsfors

Onsdagen den 22.11 ordnades en workshop i Robertsfors kring temat skogsdikesrensning, vattenvård och produktionen satt i relation till övriga ekosystemtjänster. Presentationer hölls på förmiddagen av deltagare från både Finland och Sverige. Efter att presentationerna och den rikliga trakteringen avklarats fortsatte programmet med en utedel. Presentationerna finns på sidan Dokument.

I terrängen förevisades de vattenskyddsmetoder som används i Finland. Thomas Åhman från Skogsvårdsföreningen Österbotten och Karl-Gustav Lindh (grävmaskinsentreprenör) hade under veckan varit med och gett råd kring planeringen och grävningen av vattenvårdskonstruktionerna. Vid tillfället var ett antal trösklar och en sedimenteringsbassäng anlagda. Konstruktionerna diskuterades i en gränsöverskridande diskussion där likheter och olikheter mellan de båda länderna togs upp.

ThomasÅmanVidDamm_DSC3103AkeS

WP_20171122_13_33_27_Pro

Metsätalouden kosteikot ja pohjapadot herättivät uteliaisuutta

IMLA-hanke, Vesi ja ihminen maisemassa, kutsui kenttätapaamiseen Laihialle aurinkoisena syyskuun iltapäivänä. Kenttätapaamisen teemana oli metsätalous ja vesiensuojelu, ja päivän ohjelmaan hankkeen demo-alueella Jokikylässä osallistui noin kaksikymmentä henkilöä. Tapaaminen aloitettiin Tapio Kurkikankaan esityksellä alueella tehdyn luonnonhoitohankkeen suunnittelusta. Hankekoordinaattori Anna Bonde Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksesta esitteli VIMLA-hankkeen, jonka jälkeen suunnattiin ensimmäiseen vierailukohteeseen.

VIMLA-hankkeen osana toteutettu luonnonhoitohanke käsittää 118 km2 suuruisen alueen Tuovilanjoen-Laihianjoen eteläosissa. Yhteistyössä maanomistajien kanssa on suunniteltu ja alkukesän aikana rakennettu yhteensä yksitoista pohjapatoa, kaksi kosteikkoa ja kivetyksiä. Ensimmäinen osallistujille esitelty vierailukohde oli lähellä sijaitseva metsäoja, johon oli rakennettu kolme peräkkäin sijaitsevaa pohjapatoa. Padot rakennetaan usein eroosioherkillä alueilla virtaaman vakaannuttamiseksi. Tämän jälkeen tutustuttiin kosteikkoon, joka on myös toteutettu osana luonnonhoitohanketta. Kosteikko oli rakennettu vanhan peltolohkon alueelle, jota ei enää käytetä peltoviljelyalueena. Kosteikko on kiintoaineita ja ravinteita keräävä ja jatkuvasti veden peitossa oleva alue, koska veden virtaus pysähtyy melkein kokonaan. Luonnonhoitohankkeen toimenpiteet toteutetaan Kemera-rahoituksella ja ne ovat maanomistajille maksuttomia.

Dsc_0094_ny

Kenttätapaamisessa käytiin mielenkiintoisia keskusteluja, ja tiedonvaihto osallistujien kesken oli vilkasta. VIMLA-hankkeen tavoitteena on osoittaa hyviä vesiensuojelutoimenpiteitä ja herättää kohderyhmien kiinnostus ympäristön hoitoon.  Suomen metsäkeskuksen verkkosivuilla esitetään ajankohtaisia luonnonhoitohankkeita www.metsakeskus.fi/luonnonhoitohankkeet.

Nyfikna på våtmarker och bottendammar inom skogsbruket

Projektet VIMLA – Vatten och människan i landskapet bjöd in till fältträff i Laihela en solig eftermiddag i september. Skogsbruk och vattenskydd var temat under fältträffen som lockat ett tjugotal personer ut till projektets demo-område i Jokikylä. Träffen inleddes med kaffe och smörgås medan Tapio Kurkikangas från Finlands skogscentral berättade om planeringen av naturvårdsprojektet som genomförts på området. Projektkoordinator Anna Bonde från NTM-centralen i Södra Österbotten presenterade VIMLA-projektet och sen var det dags att vandra iväg till det första besöksobjektet.

Naturvårdsprojektet som genomförts som en del av VIMLA-projektet omfattar ett område på 118 km2 i de södra delarna av Toby å-Laihela å.  Sammanlagt elva bottendammar, två våtmarker och stenläggningar har planerats tillsammans med markägarna och byggts under försommaren. Det första besöksobjektet, som Tapio presenterade för deltagarna på fältträffen, var ett närliggande skogsdike där tre bottendammar byggts efter varandra. Dammarna byggs ofta på områden med erosionsrisk för att stabilisera flödet. Därefter förflyttade sig deltagarna till en våtmark som också är en del av naturvårdsprojektet. Våtmarken hade byggts på ett gammalt åkerskifte som inte längre används för åkerodling. Våtmarker är områden som kontinuerligt är under vatten och som fångar upp fast substans och näringsämnen eftersom vattenströmningen stannar av nästan helt. Åtgärderna inom naturvårdsprojekt genomförs med Kemera-finansiering och är kostnadsfria för markägarna.

Dsc_0094_ny

Fältträffen bjöd på intressanta diskussioner och informationsutbyte mellan deltagarna. Målsättningen med VIMLA-projektet är att uppmärksamma goda vattenskyddsåtgärder och väcka intresset för att ta hand om miljön inom målgrupperna. På Finlands skogscentral webbsida presenteras naturvårdsprojekt www.metsakeskus.fi/sv/naturvard. En lista över aktuella naturvårdsprojekt (på finska) www.metsakeskus.fi/luonnonhoitohankkeet.

Vatten- och skogsnaturdag för hela familjen

Kom med oss på söndag 1.10 och bekanta er med skogen, småvatten och vattennaturen med sakkunniga som guider. Under dagen kan de som vill bl.a. kika under ytan med vattenkikare och förundras över vattnets djur och växter.

Plats: Sommarö fort, Södra Vallgrund, Finland

Tid: söndag 1.10.2017 kl. 12-15

Mer information: VIMLA NATURDAG 1 okt 2017 (pdf, 106 kb)

Möte i Ånäset

Den 3 maj bjöd VIMLA in markägare inom Hertsångersälvens avrinningsområde till en kvällsträff på temat ”Lär känna Hertsångersälven” och hela 57 deltagare klämde sig in i Stenfors gårds mysiga lokaler i Ånäset. Enormt roligt med så många intresserade och engagerade markägare i bygden!

Ånäset 3 maj
Inbjudan till träffen i Ånäset

 

Tobias Eriksson, Länsstyrelsen Västerbotten hälsade alla välkomna och informerade om projektet VIMLA och varför det är viktigt med ett samarbete med Österbotten om sura sulfatjordsfrågor och små kustvatten. Vikten av att se ett vattendrag ur ett avrinningsområdesperspektiv lyftes. Hur marken och skogen runt vattendragen används är avgörande för hur vattnet mår.

Sedan lyftes begreppet ekosystemtjänster; vad det är och varför det är bra att känna till vilka nyttor och värden som ekosystem levererar inom ett avrinningsområde. Hur olika tjänster påverkar varandra och hur ekosystemtjänster kan vara användbara i t ex områdesplanering.

Gustav Sohlenius (SGU) berättade om hur sura sulfatjordar bildas, var de förekommer och på vilket sätt dessa jordar kan påverka miljön. Dessutom informerades om hur SGU går till väga för att undersöka dessa jordar. Förra året undersökte SGU förekomster av sura sulfatjordar i Hertångersälvens avrinningsområde, där Ånäset ligger. Flera markägare uppmärksammade då att provtagning utfördes på deras mark, och flera hade önskat att de fått information om provtagningen innan den utfördes. Under årets fältarbete kommer SGU se till att bättre informera om sitt arbete.

Provtagning i Ånäset
SGU karaktäriserar jordarna för att ta reda på om de utgörs av sura sulfatjordar. Bilden ovan visar provtagning i Ånäset.

 

Efter detta presenterade länsstyrelsen en ”virtuell vandring” längs vattendraget för att visa på vattendragets status när det gäller kemi och ekologi. Kärnområden för sura sulfatjordspåverkae vattendrag pekades ut. Dessutom visade vi på de provfisken som har gjorts inom avrinningsområdet. Sammantaget är bilden lite dyster i de nedre delarna av avrinningsområdet, men det finns tecken på förbättringar bland annat när det gäller lekfiskvandring. I de övre delarna med låg sura sulfatjordspåverkan är läget betydligt bättre med väl fungerande stationära öringbestånd.

Vad kan vi då göra för att vattendraget ska må bättre? Tobias på länsstyrelsen och Lars Berggren på Skogsstyrelsen berättade dels generellt vilka möjliga förbättringsåtgärder som finns och dels om hur projektdeltagarna jobbar för att förbättra vattenkvaliteten i jord- och skogsbruksmark. Bland annat gör länsstyrelsen en pilotåtgärd i Bygdeå där en dränerad våtmark blötläggs för att förbättra vattenkemin. Skogsstyrelsen berättade om arbetet med sitt demoområde för skyddsdikning och dikesrensning.