Möte i Ånäset

Den 3 maj bjöd VIMLA in markägare inom Hertsångersälvens avrinningsområde till en kvällsträff på temat ”Lär känna Hertsångersälven” och hela 57 deltagare klämde sig in i Stenfors gårds mysiga lokaler i Ånäset. Enormt roligt med så många intresserade och engagerade markägare i bygden!

Ånäset 3 maj
Inbjudan till träffen i Ånäset

 

Tobias Eriksson, Länsstyrelsen Västerbotten hälsade alla välkomna och informerade om projektet VIMLA och varför det är viktigt med ett samarbete med Österbotten om sura sulfatjordsfrågor och små kustvatten. Vikten av att se ett vattendrag ur ett avrinningsområdesperspektiv lyftes. Hur marken och skogen runt vattendragen används är avgörande för hur vattnet mår.

Sedan lyftes begreppet ekosystemtjänster; vad det är och varför det är bra att känna till vilka nyttor och värden som ekosystem levererar inom ett avrinningsområde. Hur olika tjänster påverkar varandra och hur ekosystemtjänster kan vara användbara i t ex områdesplanering.

Gustav Sohlenius (SGU) berättade om hur sura sulfatjordar bildas, var de förekommer och på vilket sätt dessa jordar kan påverka miljön. Dessutom informerades om hur SGU går till väga för att undersöka dessa jordar. Förra året undersökte SGU förekomster av sura sulfatjordar i Hertångersälvens avrinningsområde, där Ånäset ligger. Flera markägare uppmärksammade då att provtagning utfördes på deras mark, och flera hade önskat att de fått information om provtagningen innan den utfördes. Under årets fältarbete kommer SGU se till att bättre informera om sitt arbete.

Provtagning i Ånäset
SGU karaktäriserar jordarna för att ta reda på om de utgörs av sura sulfatjordar. Bilden ovan visar provtagning i Ånäset.

 

Efter detta presenterade länsstyrelsen en ”virtuell vandring” längs vattendraget för att visa på vattendragets status när det gäller kemi och ekologi. Kärnområden för sura sulfatjordspåverkae vattendrag pekades ut. Dessutom visade vi på de provfisken som har gjorts inom avrinningsområdet. Sammantaget är bilden lite dyster i de nedre delarna av avrinningsområdet, men det finns tecken på förbättringar bland annat när det gäller lekfiskvandring. I de övre delarna med låg sura sulfatjordspåverkan är läget betydligt bättre med väl fungerande stationära öringbestånd.

Vad kan vi då göra för att vattendraget ska må bättre? Tobias på länsstyrelsen och Lars Berggren på Skogsstyrelsen berättade dels generellt vilka möjliga förbättringsåtgärder som finns och dels om hur projektdeltagarna jobbar för att förbättra vattenkvaliteten i jord- och skogsbruksmark. Bland annat gör länsstyrelsen en pilotåtgärd i Bygdeå där en dränerad våtmark blötläggs för att förbättra vattenkemin. Skogsstyrelsen berättade om arbetet med sitt demoområde för skyddsdikning och dikesrensning.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s