Fältsäsongen har inletts inom VIMLA-projektet. De första vattenprovtagningarna har gjorts på Söderfjärdens försöksfält där grundvattnet börjat röra på sig. Här en bild från automatstationen som mäter flödet från skiftet med traditionell dränering (ehp-data.com):

Under sommaren kommer kartläggningen av sura sulfatjordar att kompletteras med nya områden. Annat som är aktuellt under fältsäsongen är komplettering av naturvärdeskarteringar, gödslingstester, förverkligande av modellåtgärder och tolkning av data. Inom projektet planeras också fältträffar, work shopar och deltagande i mässor.

 

 

VIMLA bjöd jordbrukare och landsbygdssekreterare på en eftermiddagsutfärd till en våtmark i Seinäjoki. Syftet med besöket var att få konkreta tips och råd om hur man anlägger en våtmark. Markägaren hade själv planerat och anlagt den här våtmarken som betas av får och finns strax intill släktgården. Våtmarksplanerare Juha Siekkinen från Kosteikkomaailma ansåg att området var bra planerat med lagom av öppet vatten och vattenväxtligen för att skapa en mångformig våtmark.

På hemresan konstaterade vi att det egentligen inte är så svårt, som många kanske tror, att anlägga en våtmark. VIMLA-projektet stöder anläggande av våtmark inom jordbruket i Laihela- och Korsholmområdet.

Det finns en översiktsplan för våtmarker och skyddszoner i Laihela som pulbicerades 2015. Planen är på finska och finns här.

 

Projektpersonal, jordbrukare och skogsägare från Sverige och Finland samlades till en gemensam fältträff i Finland på torsdagen den 6 oktober. Dagen inleddes med presentationer på Campus Kungsgården och efter lunch for deltagarna ut till projektens försöksfält på Söderfjärden. Deltagarna hann också besöka ett skogsdikningsområde i Rimal och Precikems försöksfält på Risöfladan.

Deltagarna fick sig en stor dos information om sura sulfatjordar, samtidigt som miljöhänsyn inom jord- och skogsbruk i Finland och Sverige diskuterades. Responsen från deltagarna var positiv och många ser redan fram emot nästa fältträff som ordnas i Sverige!

Program och presentationer kan laddas ner här:

• Program (pdf, 44 kb)
• Sura sulfatjordar Mats Åström (pdf, 11 600 kb)
• Skogscentralen och skogsdikning Nina Jungell (pdf, 3 600 kb)
• Skogscentralen och kemera Martin Sjölind (pdf, 700 kb)

Länkar till broschyrer om skogsvård och sura sulfatjordar finns här:

• Skogsvård på sura sulfatjordar
• Metsänhoito happamilla sulfaattimailla
• Iståndsättningsdikning av skogsmark i områden med sura sulfatjordar
• Metsien kunnostusojitus happamien sulfaattimaiden esiintymisalueella

Vimla ordnar en fältträff i Vasa och Korsholm 6.10 2016. På plats finns fackmän från skogs- och jordbrukssidan samt geologer, både från Sverige och Finland. Bland de svenska gästerna finns representanter från bland annat Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Norra skogsägarna och Lantbrukarnas riksförbund. Även skogsägare och jordbrukare från båda sidor Kvarken är varmt välkomna att delta!

Under dagen samlas vi kring teman som hänsyn till vatten och sura sulfatjordar. Vi utbyter tankar och erfarenheter både inomhus och i terräng. Vi lär oss mera om varandra, och av varandra. Evenemanget är kostnadsfritt.

 

För mera information kontakta:

Anna Bonde NTM-centralen i Södra Österbotten, tfn + 358 400 320 628, anna.bonde(at)ely-keskus.fi
Nina Jungell på Finlands skogscentral, tel +358 40 53 21 165, nina.jungell(at)metsakeskus.fi
Tobias Eriksson på Länsstyrelsen Västerbotten, tel + 46 70 651 58 66, tobias.eriksson(at)lansstyrelsen.se
Lars Berggren på Skogsstyrelsen, tel. + 46 933 39764, lars.berggren(at)skogsstyrelsen.se

Inbjudan i pdf: Inbjudan till EC dag 21 september

Vimla deltog på mässan/mötesplatsen Grönt Expo i Ånäset 20-21 augusti. Marknaden riktades mot allmänheten med fokus på lokala produkter, jordbruksmaskiner, samt information om gröna näringar och landsbygdsfrågor. Vimla delade tält med projektet Greppa näringen, ett projekt inom landsbygsprogrammet. Besökarna fick information om projektet och deltog i diskussioner om sura sulfatjordar. Vimlas projektpersonal förevisade jordprofil från sur sulfatjord och pH-mätning.

Många intresserade samlades i en work shop om ekosystemtjänster i Vasa. Bruhn-salen vid Åbo Akademi var fullsatt av representanter från olika parter då workshopen började torsdagen 2 juni.

Denna workshop hade ordnats i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten samt NTM-centralen i Södra Österbotten. Work shopen handlade om att få kunskap om ekosystemtjänst-problematiken och speciellt om värdering av dem med olika metoder.  Flera experter hade bjudits in som föreläsare och de inspirerade till många frågor och livliga diskussioner bland åhörarna.

Presentation av projekten

Johnny Berglund för SeaGIS 2.0:s del och Tobias Eriksson för VIMLA:s del öppnade workshopen genom att berätta om bakgrund och syften gällande projekten som båda är Interreg-projekt inom Botnia Atlantica-programmet. Johnny och Tobias hälsade alla hjärtligt välkomna och konstaterade att genom att ordna denna workshop samlas mycket nyttigt kunskap som behövs för fortsatt arbete inom båda projekten. Det handlar t.ex. om identifiering, kartläggning och värdesättning av olika ekosystemtjänster. Hur gör man det? Vilka erfarenheter finns det? Vilka typer av värderingsmetoder finns det? Vad är viktigt att notera?

 

 

 

 

 

 

Inledning av Tuvendal

Därefter var Magnus Tuvendal från Calluna AB i tur att öppna begreppet Ekosystemtjänster med olika exempel. Han konstaterade att om det inte skulle finnas några människor på jorden, skulle den inte finnas ekosystemtjänster heller. Hela tematiken har ju att göra med det vilka tjänster ekosystem ger för samhället och till människans välbefinnande. Tuvendal berättade att tryggandet av ekosystemens funktioner och planetära gränser går hand i hand. Begreppet ekosystemtjänster hjälper oss att formulera kritiska frågor. Kartläggning av ekosystemtjänster kan å sin sida bidra till effektivare samråd och till bredare deltagande. Kartläggning är också viktigt med tanke på att ekosystemtjänster bättre kunde tas i beaktande i planerings- och förvaltningsprocesser.

 

 

 

 

 

 

Utmaning att värdera ekosystemtjänster

Fredrik Wilhelmsson från AgriFood Economics Centre höll följande presentation på temat om att värdera ekosystemtjänster monetärt med olika metoder. Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör man dem och ökar förståelsen av deras betydelse. Värdering är ett viktigt verktyg på många sätt, poängterade Wilhelmsson. Samhällsnyttan kommer fram genom att värdera ekosystemtjänster. Det är lättare att kommunicera ekosystemtjänster då de värdesatts och det går smidigare att ta dem i beaktande i politiska beslutsfattandet då de har synliggjorts genom värdesättning.

Läget i Finland och Sverige

Hannele Ilvessalo-Lax från NTM-centralen i Södra Österbotten belyste läget i Finland nationellt och regionalt. Ilvessalo-Lax berättade om linjedragningar och strategier på olika nivåer gällande tryggandet av biodiversitet och ekosystemtjänster. Aktuella projekt inom ekosystemtjänster presenterades också. Emma Vidmark (Länsstyrelsen i Västerbotten) presenterade ekosystemtjänstarbetet i Sverige. Hon informerade om nationella och regionala strategier, mål och forskningsansatser i Sverige.

Kulturella ekosystemtjänster i stadsmiljö

Eja Pedersen kom från Lunds Universitet och hon hade ombetts berätta om kulturella ekosystemtjänster med fokus på livskvalitet kring stadsnära våtmarker. Pedersen började med att definiera vad som menas med kulturella ekosystemtjänster. De är direkta och immateriella och ofta förknippade med upplevelser av skönhet, och inspiration med mera, sade Pedersen. Upplevelsevärden har att göra med ökad livskvalitet, tillade Pedersen. För att värdera kulturella ekosystemtjänster kan man använda en så kallad multimetod som innefattar enkätundersökning, expertbedömningar samt intervjuer av målgrupper. ”Bara att få vara i lugn och ro i naturen är ett stort värde i sig” säger många då man frågar.

 

Värdering av kustzonens livsmiljöer

Ulf Bergström (Sveriges lantbruksuniversitet) fokuserade på kustzoners livsmiljöer och värdering av dem. Bergström konstaterade bl.a. att folk har en tendens att söka sig till kustmiljöerna och börja bygga där samt muddra och också i övrigt påverka det naturliga kustekosystemet. Detta leder ofta till negativa konsekvenser för exempelvis fiskhabitat. Det är ytterst viktigt att kartlägga och värdera ekosystemtjänster, sade Bergström. Habitatkartor är bra underlag för detta. Då det gäller att värdera olika habitat kan man använda t.ex. restaureringskostnad som värdegrund. Då det gäller mat, t.ex. fisk, kan man använda marknadsvärde som värdegrund.

 

 

 

 

 

 

På fredagen fortsatte Vimla-projektet med grupparbeten på temat ekosystemtjänster. Wilhelmsson, Pedersen och Jonas Eriksson (Norra Skogsägarna) var med som inspiratörer.